För alla partier är det viktigt att ha ett aktivt ungdomsförbund. Det gäller lika mycket Folkpartiet Liberalerna som andra partier. Här sätter man ideologierna under lupp. Diskussionernas vågor går höga och argumenten haglar. Radikala frågor får liv och moderpartiets partiprogram ifrågasätts.

Ungdomsförbundet är också moderpartiets plantskola. De flesta partiledare har skolats i ett ungdomsförbund. För oss i Södra Älvsborg kan vi vara stolta över att vår partiledare Jan Björklund har sina rötter i FPU (Folkpartiets Ungdomsförbund) här i Sjuhärad. Han var här en flitig debattör i skolorna och mycket aktiv i våra valrörelser.

Aktiviteterna i Liberala Ungdomsförbundet (LUF) har varierat under åren. Det är förståligt. Ungdomskullar kommer och går och det är svårt att få en kontinuitet. Det är därför särskilt roligt att konstatera att LUF i Borås har varit aktivt en längre tid, men att man nu är aktivare än på mycket länge. Jag vill påstå att LUF i Borås är det ledande liberala ungdomsförbundet i västra Sverige.

Kommer man till Folkpartiets expedition kan man vara säker på att träffa en Luffare. Är de inte nere och gör ordning sin lokal i källaren, så är det förberedelse för Café Liberal eller en kampanj. Senast var man utanför bankerna i Borås och kampanjade för införandet av euron i Sverige. Vi har till och med sett våra LUF representanter i debattprogram i teve.

Våra ungdomar i LUF kommer att vara till stor hjälp i EP-valet och valet 2010. De kommer att åka ut till orter i hela Södra Älvsborg och kampanja.

De gör ett fantastiskt arbete för ett liberalare Södra Älvsborg. Jag är övertygad om att vi bland dem kommer att finna ledande liberaler i framtiden.

Längst ned på ledarsidan i lördagens Borås Tidning kommenterade redaktion en mitt blogginlägg om majoritetens interna diskussioner om stadens nya organisation. Jag var mycket besviken över att någon i vår grupp läckte till pressen.

Vi har meddelarfrihet här i landet. Och jag som liberal tycker naturligtvis att det är bra. Härigenom kan det komma fram missförhållanden som annars inte blivit offentliga utan att den som kommit med uppgifterna behöver träda fram.

Men att vi i en intern grupp som är sammansatt av politiker med stort förtroende inom majoriteten ska under pågående förhandlingar avslöja vad vi diskuterar är naturligtvis en besvikelse. Dels försvårar man de interna överläggningarna, dels blottar man sig mot oppositionen.

Hur skulle ledarredaktionen hos BT reagera om någon av deras medlemmar informerade BT:s konkurrenter om vilka strategier som diskuterades inom redaktionen?

Slutlige är det naturligtvis skillnad att känna besvikelse över sina kollegers agerande och att bejaka meddelarfriheten.